Vikariatet är slut och därmed även stressen, känslan av otillräcklighet, magont, onda käkar och huvudvärk efter att ha pressat tänder hela nätterna. Otacksammare jobb får man leta efter, oavsett vad man gör så gör man fel. Det tar för lång tid, kostar för mycket, man gör för mycket, man gör för lite, man lyssnar inte eller så lyssnar man och då tycker nästa att det tar för lång tid... jaja, så var det med det. En erfarenhet och otroligt lärorikt. Och måga underbara människor också, sköterskor som kämpar och gör sitt bästa fast de har det precis lika jobbigt. Stora kramar till alla er!

Nu är jag iaf arbetslös. Letar nytt jobb och planerar livet. Hittills har jag ingen direkt plan. Jag behöver ett jobb, en inkomst. Det är prio ett.

Annars finns det nåt som är tänkvärt (googla):
downshifting

Och läs på www.alternativ.nu där det är en härlig blandning av folk med drömmar, både orealistiska och mer verkliga.

Dags för promenad med djuren, frågan är vart man ska gå... är det värt att ta bilen 5 min bort för att kunna gå i skogen? Bensin är dyrt... men skogen är fin :)